Publicerad den 1 kommentar

Rhodothamnus chamaecistus

Rhodothamnus är en liten vintergrön alpin buske som sällan blir över 30 cm.Den är hemmahörande i dom östra delarna av dom europeiska alperna där den växer på mestadels kalkrika undantags fall sura jordar i full sol.Den blommar med rosa rhododendron liknande blommor på försommaren och kan komma med en andra omgång på hösten om vädret är gynnsamt.Arten anses som svårodlad och krävande med bla. att den har sånt behov av kalk.Min planta står i en upphöjd torvbädd i ren torv och således ganska lågt ph.Den har vuxit och blommat på denna plats nu under ett par år och det så kallade kalkbehovet ser jag ingen anledning till att tillfredsställa.Många gånger kan det vara bra att frångå vissa odlings tips om man märker att man har tidigare misslyckanden och pröva andra alternativ.”

Publicerad den Lämna en kommentar

Erythronium americanum

Släktet Erythronium eller Hundtandsliljor som dom heter på svenska är vårblommande lökväxter. Dom finns i 27 olika arter där dom flesta är hemmahörande i Nordamerika och växer i anslutning till olika typer av skogar.Många av dom botaniska arterna är inte så vanliga i odling utan det är hybriderna som man oftast ser som torra lökar i trädgårdscenter,s om hösten.Dom vilda arterna finner jag mycket mer intressanta då de är en lite större utmaning att odla dom med tillägg att det inte är några superkrävande växter.Erythronium americanum var faktiskt den första som jag kom över på slutet 80 början 90 talet vid ett besök hos Owe Jaktlund i Södertälje.Han sade att dom inte var speciellt blomvilliga vilket jag också kan läsa i litteraturen.Efter ett par år hade den lilla plantan börjat etablerat sig rätt väl då den skjuter ut stoloner och en rätt stor matta hade utvecklats, men inga blommor! Vid en omläggning av torvpartiet där den växte hamnade en del av lökarna rätt djupt och jag tömde även hushållsavfalls komposten dit som jordförbättring.Påföljande vår hände någonting anmärkningsvärt då hela tuvan hade ett 15 tal blomstjälkar och jag fick njuta till fullo.Trillium plantorna som stod som samma ställe visade upp en enorm tillväxt och blomning likaså.Nu har jag sett till att gödsla den platsen varje år med lite färskt koskit om hösten när tjälen lagt sig för att upprätthålla samma goda resultat vilket också har skett.En förutsättning för att få bra tillväxt och blomning är att tillföra gödsel varje år och då inte sånt som dom säljer som koskit i påse för det är ingen kraft i.

Publicerad den Lämna en kommentar

Trillium sessile

Likväl jag som många andra trädgårdsamatörer så är nog släktet Trillium ett av de mest uppskattade.Det finns i stort sett ingen trädgårdsmänniska som inte har Trillium eller treblad som dom heter på svenska.Många arter är när dom väl etablerat sig väldigt långlivade,sjukdomsfria och lättskötta.Det man ska komma ihåg med många Trillium arter är dom vill ha en djup näringsrik halvfuktig jord i halvskugga för att trivas.Börjar man att ha en del arter så är sannolikheten för att hybrider ska börja dyka upp stor då vissa arter har lätt för att korsa sig mellan varann med blandade resultat. Trillium arten på bild är en Trillum sessile.Det är inte en av de största arterna men variationen kan vara stor gällande både blomfärg i allt från blekrött till tom. gult.Bladmönster kan också variera och man kan stöta på exemplar i naturen med fantastiska marmorerade mönster.Detta exemplar på bild är en sådan som har en lite bättre bladform och färg på blomman som jag är glad över att ha.

Publicerad den Lämna en kommentar

Paeonia hybr. Mai Fleuri

Hybriden är en gammal sort som härstammar från 1905(Lemoine)och varav den föräldern är P wittmanniana och den andra P lactiflora.Vid införskaffandet av denna hybrid pion stod den mycket högt på min likväl som många andra trädgårdsamatörers listor.Huruvida det förhåller sig nu är svårt att säga men jag fick ställa mig på kö 2 år innan leverans skedde.Mycket glad blev jag när jag såg att den var väldigt snabbväxande och blommade relativ snabbt på följande år.Nu har denna planta utvecklats sig till en gigant som vräker sig över mycket annat och blommar kopiöst varje år.Att ha hjärta och ta upp och hacka i den för att göra nya vill jag inte då jag vet hur pion rötter ser ut när man tagit upp dom som en tjock stubbe eller rotvälta på en björk.

Publicerad den Lämna en kommentar

Helonias bullata

Detta är en växt hemmahörande i USA där den växer efter hela östkusten i skuggiga, fuktiga skogar på humusrika mossiga platser.Den listas också numera som hotad på naturliga platser på grund av ur dikningar av vatten sjuka marker,översvämnings skogar.Den har en vintergrön rosett som den övervintrar med och blommar tidigt på försommaren med en blomma som påminner lite om ett stort rött gele hallon.I bland oss trädgårdsamatörer får jag nog säga att den är tämligen ovanlig men jag måste nämna att den är mycket odlingsvärd på ställen liknande dom som i naturen tex. fuktighetshållande torvpartier och dammkanter.Förökningen är långsam eller obefintlig genom frö utan delning av sidorosetter är att föredra.Växten har nu tydligen också fått ett svensk namn nämligen Rött Sumpax.

Publicerad den Lämna en kommentar

Eranthis stellata

Eranthis stellata är en mycket ovanlig och speciell art härstammande från norra Kina delar av nord Korea och Kraj Primorski i Ryssland.Den är mycket liten i växten och blir inte mer än 5 cm hög.Blomman är något större än på Eranthis pinnatifida och rent vit.Liksom många av dess släktingar så blommar denna art mycket tidigt.I praktiken på tjälad mark och den är mycket frosttålig när den väl kommit upp och -7-8 grader är inga problem.Jag har haft och misslyckats tidigare med att ha den i en kruka i växthuset och trott att den skulle klara sig bättre där vilket har visat sig fel.I ett av mina sista försök sattes då löken ut i en liten sluttande del i stenpartiet i ren sand och lite benmjöl.Resultatet blev som synes lyckat och jag hoppas nu att kunna hålla den i gång framöver och kunna få lite frö för att så direkt på platsen.”

Publicerad den Lämna en kommentar

Jeffersonia dubia alba

Inom släktet Jeffersonia finns bara 2 arter varvid båda 2 har väldigt speciella blad och helt olika utseende.Den ena är naturligt vit och den andra är blå.Och har vi en art av växt som normalt är blå så vill vi ha en som är vit.Har vi en som är vit så vill vi ha den blå.Efterfrågan brukar bli stort när något som detta inträffar i växtvärlden med naturmutationer.Priset är högt till dags datum om man vill ha en planta.För att försäkra sig om att inga blå anlag smyger sig in så ska man hålla den separerad från den blå arten.Frö förökning är det enda säkra sättet då arten är olämplig att dela då den gärna blir bitar utan rötter.Förhoppnings kommer jag inom några år att kunna leverera dom första plantorna till hugade spekulanter.

Publicerad den Lämna en kommentar

Cypripedium acaule

Cypripedium acaule kanske är den efter Cypripedium japonicum/formosanum mest spektakulära arten i fråga om utseende.Förutom detta så har den dom mest krävande odlingsbetingelser.I naturen hittar man den på mycket sura jordar i allt ifrån blöta sphagnum mossar till lite torrare humusrika tallskogar i nord västra USA och in i Kanada.Odling av denna art beskrivs som omöjlig med alla konstiga recept om att tex hälla ättika i jorden för att skapa lågt ph.Då plantor sällan eller aldrig kommer ut på marknaden så är naturligtvis varje misslyckande en katastrof för odlaren och kanske man är för snabb med att analysera orsaken till felet.Nu fick jag tag i en planta via Holland som hade bra rotsystem och efter 2 år i kruka inomhus i mitt växthus så blommade den till slut.Inga konstiga recept på kemi stinkande preparat användes utan en starkt humusrik torv med inslag av leca och vitmossa var allt som behövdes.Nu får vi se i framtiden hur väl jag lyckas med denna bedrift och även kanske kan göra en delning och sätta ut ett ex. på väl vald plats.Frö kapseln är skickad till en god vän till mig som experimenterar med att så arter av Cypripedium som jag har och förhoppningsvis kommer det något så småningom tillbaka i form av småplantor.”

Publicerad den Lämna en kommentar

Crocus vernus ssp scepusiensis

En av de krokusar jag tycker bäst om är denna form eller underart av Crocus vernus.Jag fick med mig några bulbiller dolda i en jordkaka innehållande något helt annat från Göteborgs Botaniska Trädgård för över 20 år sedan.Den har verkligen etablerat sig väl i min förhöjda torvpartier och spridit ut sig ordentligt där dom nu blommar i överflöd samtidigt med Corydalis solida typer. Janis Ruksans i Lettland har haft en likvärdig krokus i odling under namnet Crocus heuffelianus Dark Eyes och likheten är slående om man jämför bilderna på blomman.Nu verkar det som om man fortsätter att läsa litteraturen att arten på min bild ska hänföras till Crocus vernus ssp vernus vilket jag tycker är lite synd med tanke på att den har så speciell teckning och färg.”

Publicerad den Lämna en kommentar

Trillium rugelii

Trillium rugelii tillhör nog dom mer lättodlade arterna av Trillium. Arten kommer från de syd-östliga delarna av USA(Nord och Syd Carolina). Relativt långt söderut där man inte förväntar sig att det blir så kallt.Här hos mig har arten vuxit till och utvecklat sig väl.Bildar relativt stora kraftiga bestånd så länge man underhållsgödslar med någon typ av naturgödsel och toppdressar.När jag vid ett tillfälle tog upp modersplantan för att dela den och plantera om den passade jag på att bryta sönder den och återplantera på nytt.Några år senare började rhizomerna eller knölarna att skjuta nya små bladskott för att senare utveckla full stora plantor.I litteraturen kan man läsa att delning och brott på rhizomer stimulerar nyproduktionen av små rhizomer på äldre rot delar vilket i det här fallet stämde väldigt bra.