Posted on Leave a comment

Lilium martagon ”Black Cherry Delight”

Lilium martagon ”Black Cherry Delight” är en martagon variant som har sitt ursprung från den mer kända Lilium martagon ”Norrland”. Med 100% säkerhet är detta en frö avkomma från denna som har dykt upp bland alla mina växter och som är lite speciell på sitt sätt. Man brukar ju säga att frö avkomman från vissa växter inte blir föräldern lik och att det inte blir samma utseende och det får jag säga när det gäller åtminstone Norrland där jag endast gör lökfjällsdelningar för att få exakta kopior. För att återgå till denna då så har jag hittat på namnet själv då jag tycker färgen påminner om härliga mörkröda solmogna sötkörsbär,typ de som man köper från Turkiet. Från första början tyckte jag väl inte den var så märkvärdig förrän jag började att jämföra nyansskillnader från olika varianter av dessa röda och såg att denna hade ju en utsökt färg. I och med att jag i år fick tid och sanera en del gamla förstörda planteringar,rabatter så grävde jag upp lökarna och gjorde en omplantering och delning. Allt för att kunna börja sälja dessa lite längre fram till nya hugade spekulanter.Tror säkert att den kan minst bli lika populär och efterfrågad som Norrland blivit.

Posted on Leave a comment

Agapanthus campanulatus ssp. patens

En osedvanligt ohärdig växt skulle man kunna tänka vid första åsynen och tanke men riktigt så är det inte.Erfarenhetsmässigt så hade jag väl inte lyckats så väl med någon växt från Sydafrika med mer än att den stått i mitt kallväxthus isåfall. Denna art av Afrikas Blå Lilja kommer från den kontinent där vi har som svårast att hitta trädgårdsväxter och annat som passar och är tåliga för vårt klimat. Men även i Afrika finns det höga bergstoppar med både snö och is och kyla. Det är väl inte under några extrema förhållanden men dom måste stå ut med en hel del ska tilläggas. Anledningen till att jag blev särskilt intresserad av denna var vid ett föredrag från Gerben Tjerdsmaa och hans resor med Botaniska Trägården i Göteborg. Under bildvisningen så får jag både se och höra att en del växtlighet får bekänna färg vad gäller vinterväder och det kom att omvärdera mina kunskaper kring Afrika växter. Bilderna visade blöta frusna isiga jordar med delvis stående vatten och däri växte blad annat Rhodohypoxis som ogräs. Agapanthus,en på bild var den som förekom högst uppe i bergen och jag blev genast intresserad. Sagt och gjort,den måste på något vis kommas över och till sist kom jag över den vid ett av mina många besök på Göteborgs Botaniska Trädgård. Efter mycket funderande på var som skulle vara den mest lämpade växtplatsen kom jag fram till ” efter väggen vid källarvåningen”. Lite skydd för överdriven blöta vid nederbörd och något mindre risk för stenhård norrländsk tjäle. Den har nu stått ute i mer än 10 år och har vid dom senaste 5-7 åren blommat till min stora glädje.Dessutom har den växttill sig med lite nya rosetter så den verkar inte vara störd av att stå så lång norrut.Jag tror att jag är den enda som har en Agapanthus växande på friland så lång norrut i hela världen om jag får skryta.Det som jag tror gör denna unik är att den är insamlad av en särskilt tålig klon från Drakenberg i Leshoto och tack vare Gerben Tjerdsmaa.

Posted on Leave a comment

Calandrinia affinis

Alpiner eller växter ifrån södra halvklotet är ofta en utmaning att få och överleva i vårt klimat.Ganska obegripligt egentligen då miljöerna de kommer ifrån ofta har liknande årstider som vi har med vår,vinter och höst. Det som oftast skiljer sig är väl egentligen nederbörden sommartid.De kommer ifrån torrare områden och även något högre temperaturer. Oxalis enneaphylla och adenophylla är väl dom bästa exemplen på växter från dessa områden som inte har några som helst problem att övervintra utomhus här,vare sig i söder eller norr. Det som gör en så konfunderad varför då ett släkte som Calandrinia som växer på samma platser inte ska kunna gå och ha i trädgården.Liknande Lewisia med lite succulenta tjock blad och en tjock kort rot borde det inte vara något problem men jag har tyvärr inte lyckats,Ännu!. De plantor jag har haft har varit i krukor i växthuset och det har väl varit lite si så där även där.Största misstaget har nog varit övervattning.Men vid ett par tillfällen fick jag iallafall vara med och njuta av denna underbara Calandrinia affinis från Chile.Arten är ganska variabel och kan ha en rad olika färgkombinationer oftast då i rosa toner och varianter.Blomstorleken likaså kan vara stora till små liksom bladformer.Jag kämpar på med att försöka hitta nya fröer för att göra nya försök.

Posted on Leave a comment

Lilium philadelphicum

Lilium michiganense är en av amerikas mest utspridda arter,åtminstone om man får tro på litteraturen.Arten finns spridd i stort sett i alla delstater på östkusten.Här i Sverige och Europa tillhör dom rariteterna.Många skulle nog kanske ta den för en Lilium bulbiferum,den vanliga brandgul lilja som finns på gamla torp och gårdar men så är det inte,mycket skiljer dom åt. Tycker det är en trevlig art som är anspråkslös och säkerligen skulle kunna vara lika lättodlad som brandgul lilja men det får tiden utvisa. Ännu har jag inte planterat ut någon ännu för jag behöver bygga upp en stock av modersplantor först för att kunna sälja och dela med mig.

Posted on Leave a comment

Vicia unijuga

Vicia unijuga är en ärt släkting som kommer ifrån östra delarna av Asien,som norra Kina, Japan, Korea, Mongoliet och Ryssland. Naturliga växtplatser är buskage och gräsbeväxta platser på låg höjd och ända upp till 4000möh i de kinesiska bergen.Härdigheten och tåligheten är det definitivt inget fel på och det är en mycket ståtlig och vacker perenn med de mest iögonfallande blå ärt blommor. Första gången jag stötte på arten var vid ett besök hos Kalle och Viola Larsson i Bräkne-Hoby, innan dess hade jag aldrig sett eller hört talas om den.Som vid många trädgårdsmöten med likasinnade utmynnade det i någon planta med sig hem efter besöket och en ny växt till samlingen. Att hitta en växtplats i trädgården är inte så komplicerat utan den går rätt bra på de flesta jordar i sol-halvskugga. I och med att det är en ärtväxt så binder den lite kväve till rötterna ifall det skulle vara en mager växtplats också. Tyvärr får jag väl säga så har jag inte sett denna växt heller i någon större utsträckning på plant försäljningar eller hos trädgårdsentusiaster men jag gör vad jag kan för att ändra på det.

Posted on Leave a comment

Boykinia richardsonii

En av de mer utsökta i släktet Boykinia måste ändå vara denna med namnet Boykinia richardsonii.Komma över plant material av denna är definitivt inte lätt.Få känner till den och till följd av detta så odlas den inte mer av en handfull personer i Sverige skulle jag påstå.Släktet ligger under familjen Saxifragaceae och innehåller endast ett tiotal arter och alla hemmahörande i Nordamerika. Just denna art har sin utbredning i Yukon och Alaska där den återfinns från 0-1700 möh. Växten återfinnes efter å kanter och mindre vattendrag liksom öppna gräsbeväxta ängar tillsammans med småbuskar som Salix.Arten har ganska stora lite succulenta blad och blommar någon gång på sensommaren med vita stora Saxifraga liknande blommor med rosa rött öga.För en lyckad odling här hemma i Sverige krävs en sval och jämnfuktig växtplats i halvskugga.Jag har placerat min planta på norrsidan i en upphöjd torv rabatt där den mest får kvällssol.Vissa år när värmen och hettan har varit för påfrestande ser man att den mår dåligt och slokar.Vattning med kallt vatten och jämna mellanrum har hållit den vid liv iallafall och någon gång emellanåt så får man njuta av den fantastiska blomningen.

Posted on Leave a comment

Cypripedium farreri

Cypripedium farreri är en art som har en väldigt begränsad utbredning i Kina.Den återfinns bara på några få ställen i södra Gansu och i nordvästra Sichuan.Den växer relativt högt upp i bergen på mellan 2600-2800 meter över havet.Frost och snö kan förekomma så en viss köldhärdighet finns hos arten.Som många Himalaya växter så är dom beroende av svala och jämn fuktiga odlings förhållanden och ogillar därmed höga sommartemperaturer.Detta kan vara en utmaning hos oss i norra Europa på många sätt både med tuffa vintrar och stekheta sommardagar som försvårar odlingen.Det kanske inte är den första plantan man sätter ut och prövar för att se om den överlever med en sådan överhängande risk om snabb död. För tillfället har jag 2-3 plantor stående inne i kall växthuset för att testa och hitta på en lämplig växtplats utomhus och förhoppningsvis kan första försöket ske nu under sommaren 2021.För er som har ett intresse av släktet så är det en art man inte springer på så lätt.Endast specialister inom arten klar av att driva fram dessa från frön och väntan kan bli lång för att komma över plantor,vi pratar år. Priserna är heller att leka med utan kan sträcka sig från 800:- och uppåt.Detta till trots så går det inte att hålla sig från att när de dyker upp släcka sitt begär och köpa några exemplar för något så underbart vackert finns ej att skåda.

Posted on Leave a comment

Cypripedium hybr. ’Schoko”(C calceolus X C shanxiense)

Cypripedium Schoko är en relativt ny vacker hybrid mellan två nära besläktade arter, C calceolus och C shanxiense.Den har de hängande blommorna med röd-brun färg på skorna från C shanxiense medan C calceolus har bidragit till större storlek och lätt doftande blommor.Denna hybrid kommer med stor säkerhet också att visa sig vital och odlingsvärd och jag hoppas att kunna sätta den på prov under sommaren 2018.

Posted on Leave a comment

Primula cusickiana ssp domensis

En relativt okänd Primula art från USA, Oregon, Idaho, Utah och nordöstra Nevada, väldigt lokal och växande på höjder mellan 1000-2600 m.Förekommer även med två ytterligare underarter beroende på vilken höjd man hittar dom på och då är dom också lite olika i härdighet.Denna jag har är från Alplains från början och har insamlats i Custer Co Idaho på ca 3050 möh.Detta är nog den bästa underarten för våra breddgrader.Det tog en massa år innan den ville växa till och till slut kunde jag sätta ut den enda planta jag hade då.Efter något år kom då första blomman.En liten obetydlig bladrosett men med en nästan självlysande lila-blå underbar blomma.Då den är en vår blommare vissnar den också ganska snabbt ner och lägger sig sedan i sommar vila.

Posted on Leave a comment

Cypripedium hybr.’Boots'(Calceolus calceolus f. flavum x montanum)


Jag är i grund och botten inte så förtjust i hybrider av något slag utan gillar mer original arterna av de flesta växter.Naturmutationer är OK men inte det är så att människan mixtrat fram. Nu får jag dock erkänna att några känns lite intressanta och Ok att ha,dessutom är dom mer lättodlade än sina föräldrar och växer snabbare som alla hybrider.
Det kommer nog att svämma över med olika hybrider inom Cypripedium släktet inom dom närmsta 10 åren precis som det blivit med inomhus orkideen Phalaenopsis.
De ursprungliga korsningen av Boots registrerades år 2005.Alla gjordes då med den gula formen av Cypripedium calceolus flavum och Cypripedium montanum. När man gör korsningar av dessa slag vet man inte riktigt hur eller vad avkomman kommer att likna.
I många fall tycker jag nästan att ena eller andra föräldern knapp syns som donator lite som i detta fallet Boots.Den liknar mest Cypripedim montanum
Detta är också en hybrid som väntar på att få sättas på prov under kommande säsonger.Man vill inte offra hela modersbeståndet på en gång utan väntar tills man har något att dela och sätta ut.