Publicerad den

Daphne blagayana

Daphne som är det vetenskapliga namnet för våra Tibast arter, ca 95 arter finns inom familjen. Inom släktet finns både så kallade halv buskar och vanliga buskar. Då de är utspridda över ett stort geografiskt område allt ifrån Europa, Asien till Norra Afrika är inte alla riktigt anpassade för odling i vårt klimat. Men många är mycket odlingsvärda och passar bra i alltifrån stenpartiet till lite mer av den skuggiga lund delen av trädgården. Måste nog säga att de var mer vanliga att se i våra trädgårdar för 20-25 år sedan än i dagsläget. Många trädgårdsprofiler har gått ur tiden och epitetet stenpartier som odlingsform är inte de mest populära just nu får jag tyvärr säga. Några entusiaster finns kvar som försöker hålla sortimentet levande och sprida ut bland övriga intresserade. Det som jag inte har haft någon tur med är de ympade plantorna. Det verkar som om rotstocken ofta är en kraftig växande art som kombineras ihop med en småvuxen art och det leder ofta till en snabb död innan man hunnit få njuta av sin planta. Så numer försäkrar jag mig om att det plantor på egna rötter. En av mina favoriter är nog Daphne blagayana hemmahörande i Balkan regionen. Fullständigt härdig och behåller något/några av sina gröna blad vintertid. Har en litet krypande nedåt liggande växtsätt med underjordiska utlöpare som kan bilda en ganska stor matta ca 30 cm hög. De underbara gulvita stora doftande blomhuvudena slår ut tidigt om våren och sprider sin fantastiska väldoft. Har man en solig-halvskuggig plats i sin trädgård med lätt genomsläpplig jord inte för torrt ska tilläggas och inga stora konkurrerande växter kommer man att ha en fantastisk växt för många år framåt. Namnsorten Brenda Anderson som inte är vanlig är en mer kompakt och knubbig form att hålla utkik efter.